scrapNstuff

På fredagen var jag barnvakt åt Emelina. Kände mig nästan lite hedrad åt uppdraget, då jag själv hade lite svårt att släppa mitt första barn åt någon annan (speciellt när han var under ett år gammal!) .
Thomas hade tagit upp barnens gamla lära-gå-vagn som Emelina skulle få och jag hade plockat upp smålego och annat som bebisar kan få i halsen.
Hon skötte sig exemplariskt! Glad, nyfiken och åt och sov som hon skulle! Jag passade på att leka paparazzi som vanligt...


Willis hade sett fram emot att hon skulle komma till oss och han hade lovat att han skulle sjunga för henne.
Här sjunger han bä,bä vita lamm....(han sjunger hellre än bra, kan tilläggas!) och Emelina bara kollade typ "vad håller han på med"  *ha..ha*

Super-mammiga Anton trodde jag skulle bli svartis...men det gick jättebra. Han ville hjälpa mig att ge henne mat och det gick väl sådär. Visst, Emelina tyckte det var roligt....men så mycket mat kom liksom inte in i munnen!

Mysigt var det också när hon skulle sova. Jag märkte att hon började bli trött när hon inte riktigt visste vad hon ville. Tänkte att jag går in med henne i vårt sovrum för där är det mörkt. Men se det gick inte! Hon ville titta runt på allt där inne. Kom på att hon är van att sova i Antons rum när hon varit här med Pernilla...så jag gick dit med henne. Drog ner rullgardinen och satte på Lugna Favoriter på radion lite lågt. Sen satte jag mig med henne i knät och la hennes filt på mitt bröst....Hon gosade ner sitt huvud och låg still. 
Eh, var tvungen och kolla.....men, ja....hon somnade på stört! Lätt som en plätt! :-)

Ja, det här gör jag gärna om igen! Emelina är alltid välkommen till oss, lilla grynet! ♥