Nu räcker det!
Man och barn är ute så att jag ska kunna städa innan vi får gäster. Det är släkten som kommer för att fira Melvin.
Scenariot brukar vara som följande:
Vaknar tidigt, dricker en kopp te. Frukost. Börjar plocka undan leksaker. Jagar runt och försöker klä barnen som inte vill. Thomas duschar. Thomas går ut med barnen. Jag städar hysteriskt i ett par timmar.
Städning innebär (för mig): INTE modell -ta det värsta. Utan med det så vill jag ha allt PERFEKT! Har jag glömt att torka speglarna eller byta en handduk i badrummet så får jag ångest!
Familjen kommer hem igen. Vi äter lunch. Jag fixar det sista, lägger ut den nytvättade badrumsmattan. Tar en power-nap (för annars kroknar jag). Hoppar in i duschen. Börjar sminka mig, men så plingar det på dörren. Gästerna är här och min puls är väl på 180...
Men idag ser det annorlunda ut! Eftersom jag ska tänka på mig själv. Att jag INTE ska stressa upp mig. Att jag inte ska få "psykbryt" för att det ligger en skitig strumpa på badrumsgolvet när det kommer folk! Jag behöver inte ha ett perfekt städat hem. För vad ger det mig? Egentligen? Jo, det är bara stressande! Det GÅR inte ha kliniskt rent hem när man har tre små barn!
Det ska bara gå in i min skalle att världen inte går under om det ligger dammtussar under soffan...
Idag har Thomas gått ut med barnen. Jag skulle städa. Jag har städat badrummen -dvs bara det viktigaste: toaletten och handfatet. Ska byta handdukarna också, med det är ju ok.
Tog disken, som fyllde hela diskhon och diskbänken. Torkade vardagsrumsbord och köksbordet.
Sen SKITER jag i resten! Ska be Thomas ta en sväng med dammsugaren när barnen kommit hem, för det blir ju massa grus. Men jag struntar i att damma, jag struntar i att torka golven. Jag struntar i att städa barnens rum. Jag struntar i att skura badkaret. Jag struntar i att tvätta fönstrena, trots att de är fulla av pollen.
För jag vill inte! Jag har lust att scrappa istället! :-)
Så när jag skrivit klart detta inlägg så ska jag scrappa tills familjen kommer hem. Sedan ska jag äta lunch med dem. Duscha och så ska jag strunta i att sminka mig! :-)
Jag är lugnare redan... *vågen*
Trevlig söndag/vilodag!
Tänk på att: Har du solen i ansiktet så ser du inte skuggorna!♥
Scenariot brukar vara som följande:
Vaknar tidigt, dricker en kopp te. Frukost. Börjar plocka undan leksaker. Jagar runt och försöker klä barnen som inte vill. Thomas duschar. Thomas går ut med barnen. Jag städar hysteriskt i ett par timmar.
Städning innebär (för mig): INTE modell -ta det värsta. Utan med det så vill jag ha allt PERFEKT! Har jag glömt att torka speglarna eller byta en handduk i badrummet så får jag ångest!
Familjen kommer hem igen. Vi äter lunch. Jag fixar det sista, lägger ut den nytvättade badrumsmattan. Tar en power-nap (för annars kroknar jag). Hoppar in i duschen. Börjar sminka mig, men så plingar det på dörren. Gästerna är här och min puls är väl på 180...
Men idag ser det annorlunda ut! Eftersom jag ska tänka på mig själv. Att jag INTE ska stressa upp mig. Att jag inte ska få "psykbryt" för att det ligger en skitig strumpa på badrumsgolvet när det kommer folk! Jag behöver inte ha ett perfekt städat hem. För vad ger det mig? Egentligen? Jo, det är bara stressande! Det GÅR inte ha kliniskt rent hem när man har tre små barn!
Det ska bara gå in i min skalle att världen inte går under om det ligger dammtussar under soffan...
Idag har Thomas gått ut med barnen. Jag skulle städa. Jag har städat badrummen -dvs bara det viktigaste: toaletten och handfatet. Ska byta handdukarna också, med det är ju ok.
Tog disken, som fyllde hela diskhon och diskbänken. Torkade vardagsrumsbord och köksbordet.
Sen SKITER jag i resten! Ska be Thomas ta en sväng med dammsugaren när barnen kommit hem, för det blir ju massa grus. Men jag struntar i att damma, jag struntar i att torka golven. Jag struntar i att städa barnens rum. Jag struntar i att skura badkaret. Jag struntar i att tvätta fönstrena, trots att de är fulla av pollen.
För jag vill inte! Jag har lust att scrappa istället! :-)
Så när jag skrivit klart detta inlägg så ska jag scrappa tills familjen kommer hem. Sedan ska jag äta lunch med dem. Duscha och så ska jag strunta i att sminka mig! :-)
Jag är lugnare redan... *vågen*
Trevlig söndag/vilodag!
Tänk på att: Har du solen i ansiktet så ser du inte skuggorna!♥
Kommentarer
Postat av: Pernilla
va duktig du är! :-)
Trackback